Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Today it is common to state that we are living in an information overloaded society. But there are many different definitions of what can be said to constitute Information Overload and there is a lack of substantial research on the subject. Conclusions in the available literature on Information Overload are often drawn on anecdotal evidence and carries a dramatized picture of the causes and effects of the phenomenon.With the tools of discursive analysis this two years master?s thesis explores how the phenomenon Information Overload is portrayed in six popular science books that deals with the subject: Alvin Toffler (1970) Future Shock, Orrin Klapp (1986) Overload and Boredom, Richard Wurman (1989) Information Anixety, Andrew Keen (2007) The cult of the amateur, Maggie Jackson (2008), Distracted and Nicholas Carr (2010) The Shallows. The result of the analysis shows that there is a common discourse of how the subject of Information Overload is represented, which stretches in and between the books intertextually.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att diskutera förhÄllandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som stÄr pÄ löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda pÄ om historien som löpsedeln initierar, fortsÀtter pÄ samma sÀtt, utvecklas eller förÀndras i artikeln. Som följd för jag Àven en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltÀnkta lÀsaren möjligen kan skapa genom att enbart lÀsa löpsedeln respektive om lÀsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras pÄ kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant Ät mellan innehÄllet pÄ löpsedeln och innehÄllet i motsvarande artikel.

Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att ta reda pĂ„ hur symboler och intertextualitet kan tolkas i romanen Älskade, skriven av Toni Morrison. Metoden som anvĂ€nts har varit nĂ€rlĂ€sning, dĂ€r texten har granskats ingĂ„ende för att finna symboler. Även en lĂ€slogg har upprĂ€ttats, dĂ€r reflektioner angĂ„ende symbolerna och intertextualitet nedtecknats. UtifrĂ„n detta och med hjĂ€lp av passande litteratur har symbolerna tolkats i de sammanhang de dyker upp i. Symbolerna har Ă€ven förknippats med romanens karaktĂ€rer för att fĂ„ fram deras personlighet.

Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig vÀljare.Den frÄga författarna stÀllde sig i relation till syftet var:? Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke pÄ sprÄk och intertextualitet?I uppsatsen utgick författarna ifrÄn att texter, dÀribland politiska texter utgör en pÄverkan pÄ hur förÀndring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och vÀrderingar sker. UtifrÄn detta synsÀtt anvÀnde sig författarna av FaircloughŽs tolkning av den kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, dÀribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts pÄ sprÄkanvÀndning och intertextualitet.I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna anvÀnt begrepp som traditionellt sÀtt anvÀnts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer.

Uppsatsen belyser olika hÀndelser som finns beskrivna i tre olika dystopiska filmer frÄn 2000-talet. Uppsatsen jÀmför hÀndelser i filmerna med historiska och nutida hÀndelser i vÄrt samhÀlle. Uppsatsen försöker Àven visa om filmerna visar trovÀrdiga framtidsscenarion..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

The aim of this Masters thesis is to deepen the understanding of how society affects literary criticism by studying the reception of two Swedish dystopian novels and their contemporary anchorage. The questions that we answer here are concerned with how critics have drawn parallels between the novels and events occurring in the contemporary society, and how the critics outlook on the future are connected to ideas about the future in the novels. The first novel, Kallocain 1940 by Karin Boye has been interpreted as a critical statement directed towards totalitarian ideologies. The second novel, After the Flood 1982 by P C Jersild, has been seen as a warning against nuclear warfare. This qualitative study is based on 41 reviews from Swedish daily press.

Bakgrund: Prematurt fo?dda barn utsa?tts fo?r ma?nga sma?rtsamma ingrepp under sin tid pa? neonatal va?rdavdelning. Det finns behov av att utveckla icke- farmakologisk sma?rtlindring som komplement till farmakologisk sma?rtlindring fo?r denna patientgrupp. Tidigare forskning har visat att inspelad musik under blodprovstagning har positiva effekter pa? prematurt fo?dda barns fysiologiska va?rden samt beteendema?ssiga respons.

Den hÀr uppsatsen innehÄller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som Àr inriktad pÄ hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modellÀsare. Den analysmetod som tillÀmpas Àr en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de bÄda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem Ät. Samtidigt framtrÀder ett flertal likheter mellan de bÄda texternas sprÄkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser..

Uppsatsens syfte Àr att kritiskt granska och analysera debatten om införande av sprutbyte i Göteborg med kritisk diskursanalys. Genom att anvÀnda kritisk diskursanalys var ambitionen att granska hur olika aktörer i media debatten talar om sprututbytesprogram och hur dessa konstruktioner kan öka förstÄelsen av fenomenet sprututbytesprogram.Uppsatsens delfrÄgor var: Vilka aktörer deltar i debatten, hur framstÀlls sprututbytesverksamheten och dess anvÀndare? Vilka argument anvÀnds? Vilka övergripande diskurser kring SBP kan vi identifiera i argumentationen? Hur förs den diskursiva kampen i debatten om sprutbyte?Det empiriska materialet utgjordes huvudsakligen av artiklar i lokal dags- och kvÀllspress samt intervjuer.Som teori och metod har kritisk diskursanalys anvÀnts. UtgÄngspunkten var Faircloughs tredimensionella modell, bestÄende av text, diskursiv praktik och social praktik. Analysverktyg som anvÀndes var interdiskursivitet, intertextualitet, genre, transivitet och modalitet.Studiens resultat visar dels att politiker och lÀkare Àr de huvudsakliga aktörerna i debatten.

The main purpose of this thesis is to discuss what exile writing is and who can be seen as an exile writer. If the word ?exile? is related to forced dislocation, like Paul Tabori and Sopia A. McClennen describes it, who can be viewed as an exile writer? Is Anders Olsson?s definition of an exile writer acceptable or not? Could the The Escape, a future story about exiled Northern Europeans in Myanmar, be classified as exile literature?Another purpose with this text is to describe how a story about exile can be made realistic and tangible to a reader who has not experienced exile.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

I denna studie undersöks kontextuella faktorers inverkan pÄ diskursen i en standard, SS 624070, framtagen av det svenska standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institute. Undersökningen gÄr igenom vilka premisser och faktorer som gör att diskursen i standarden ser ut som den gör. Undersökningen omfattar Àven hur aktörerna ser pÄ denna diskurs, och hur anvÀndandet av standarden ser ut. Materialet bestÄr av intervjuer och texter som har analyserats utifrÄn diskursanalytiska begrepp. Med hjÀlp av intertextualitet och tematisering försöker undersökningen ge svar pÄ hur kontextuella faktorer pÄverkar bÄde hur denna diskurs skapas och hur den förstÄs.